Home > Dagbok > Skrägården över helgen med flickvän

Skrägården över helgen med flickvän

Jag skulle ha pluggat den här sommaren men jag har inte gjort det. Bad boy. Jag har mest jobbat och varit med min flickvän. Vi ska åka till Turkiet i veckan så det ska bli jättespännande. Det blir bara jag och hon. I turkiet… inte det mest romantiska land kanske. Beroende på vad man har för inställning.

Jag och min flickvän, va fan, kallar henne Anna. Jag och Anna var i skärgården över helgen hos ett par vänner. Jag hade jobbat arslet av mig och knappt sovit för jag hade jobbat natt förra veckan så när jag kom dit såg jag antagligen bakis ut från första anblicken. Det första jag gjorde var att lägga mig i en soffa på altanen och somna. 20 pers och grillat kött senare började folk supa, basta och spela volley boll. Jag kollapsade i vårt hus närmare 22.00 (det fanns tre hus på tomten och jag och Anna sov i ett av dem tillsammans med ett annat par).

Självklart försökte jag och Anna ha sex efter vi hade grillat och folk var upptagna med att spela volleyboll. Vi hann dock inte riktigt klart förrän paret som bodde med oss skulle ha sina badkläder. Halvromantiskt. Sedan somnade jag och var helt borta till morgonen. Ännu mindre romantiskt. När vi kom upp till the main house satt folk där, som förstenade framför Seinfield, de vuxnas bolibompa, och totalstirrade.

Men nu hoppar jag över en massa grejer. Jag och Anna grälade faktiskt. Hur fan hann vi det? Mellan volleyboll och bastu typ. (Och vårt lilla sexuella äventyr.) Jag hade sagt en klantig grej… som vi grabbar uppenbarligen är bra på att göra och tjejer är bra på att snappa upp.

Vi satt och hade “Jag har aldrig leken” vilket innebär att man exempelvis frågar “Jag har aldrig haft oralsex” och de som har haft det ska dricka ur sina glas. Och ja de flesta frågor tenderar att handla mestadels om sex. Om du kört detta så vet du det redan. Leken är pinsam att ägna sig åt över 23-års ålder. Det tycker i alla fall jag. Hur som helst, jag hade råkat använda ordet “kvinna” som skällsord. Alltså, nedvärdera en kille som “kvinna” som om det var något dåligt och min flickvän vände sig emot mig med sina arga ögon. Jävligt… arga ögon. Jag kände mig dum, för att förkorta det känslospel som skedde i min skalle där. Att jag använder ordet “kvinna” på det sättet är dumt men det är inget jag har tänkt på för det är så många andra som gör det. Jag blev lite orolig när hon blev så arg på mig. Hon har skällt ut mig för det där tidigare när jag hade sagt något i stil med att en fotbollsspelare var som en kvinna när han hade lagt sig på fotbollsplanen och kråmat sig över en skada. Ja! Jag är lite hemsk. Jag har insett att det kan tänkas bidra till de känsskillander som finns i samhället. Inte just att jag säger det utan att det är så många som använder ordet “kvinna” i en negativ bemärkelse. Jag drog i alla fall iväg Anna för att jag ville prata med henne om det. Hennes ansikstuttryck gjorde mig rädd. Hon sa till mig att det finns saker som hon kan acceptera men inte att jag säger sådana saker. Jag försökte förklara varför jag sa det på det viset men fann att jag bara förvärrade allting. Det var hat i hennes ögon, som en djup besvikelse. Hon började gråta och slog sina armar om min hals. “Vet du vad jag sa till Jonas, vet du vad jag sa? Jag sa till honom att jag hoppades att du skulle vara min sista pojkvän. Men jag kan inte ha en pojkvän som säger så.” Och så släppte hon mig och tittade på mig med ögon som var alldeles blöta. “Förstår du inte. Jag har ingenstans att fly! Det finns överallt, det är överallt. Det får inte finnas i dig också.”Jag visste inte vad jag skulle säga. Och vad gjorde jag då… jag började grina. För det är väl lite så att man, om man är kille just, försöker vara lite tuff och manlig men egentligen är det något som bara förväntas av en att man ska vara så. Jag tror inte att det är genetiskt medfött utan snarare en social konstruktion och första steget att få bort den är att knäcka den. Jag vill inte att min Anna ska känna att hon ska behöva fly från världen för att kunna känna sig fri, utan att hon om världen är förjävlig, kan komma till mig. jag ska aldrig mer använda ordet “kvinna” som negativt.

Categories: Dagbok
  1. No comments yet.
  1. No trackbacks yet.

Leave a comment